Tillbaka
 

Hur ser arbetsförmedlarens vardag ut?

"De frågar aldrig hur jag mår. Det är inte tal om sånt. Kanske kontakten skulle bli bättre om de frågade hur det är med en, hur man upplever att gå så här."

"Det skulle vara bra om det var en arbetsförmedling där man kunde få hjälp med sådan saker som man har som arbetslös. Där man kanske kude få, jag vet inte, men något mer än det de har nu. Om man har någon idé, de kunde uppmuntra och hjälpa en på vägen. De brukar fråga vad man är intresserad av så borde de ta fasta på det, och kolla upp vad det finns för möjligheter för mig som de kan hjälpa mig med. För det är ju inte så lätt för mig att veta. De har ju rätt mycket möjligheter, tror jag i alla fall. Nu får man inga upplysningar därifrån. Man får ta reda på allt själv. Borde vara lite mer personligt så där, när man är här och träffar sin förmedlare. Det borde leda någonstans. Vara som uppbyggandet av en trappa man går i. Till sist är man vid målet. Och så har arbetsförmedlingen hjälpt en att komma dit. Det behöver inte vara så mycket, lite push, lite visa möjligheterna, lite uppmuntran med egna idéer. Det skulle arbetsförmedlingen kunna hjälpa till med. Det skulle vara bra....."

Ur boken I Massarbetslöshetens spår, Arbetsförmedlingen Vård Undervisning, Göteborg, 1997

Med jämna mellanrum uppmärksammas arbetsförmedlare runt om i vårt land och vad de gör och inte gör, och oftast är det negativa omdömen som kommer fram. Flertalet insändare och olika mediainslag ser till att arbetsförmedlare får känna att de verkligen lever. Mycket av kritiken har kanske sitt berättigande, men jag tror att den även kan nyanseras såtillvida att huvuddelen riktas mot systemet runt den s k arbetsmarknadsservicen. Arbetsförmedlarnas arbete omgärdas och bestäms och styrs i hög grad av AMS regelverk som kännetecknas av hög byråkrati och stelbenthet.

Man ska även komma ihåg att arbetsförmedlaren inte kan trolla med knäna. Även om jag som arbetssökande önskar att tjänstemannen kan ha ett jobb på lut så är det definitivt ingenting att utgå ifrån eller ta som en realistisk tanke. Felet är helt enkelt att det finns alldeles för få lediga jobb att söka, vilket till största del beror på en stark rationalisering inom nästan alla branscher kombinerat med ekonomisk effektivisering med höga vinstkrav hos ägarna. Däremot önskar jag att större individuell hänsyn kunde tas ute på arbetsförmedlingarna och att man till slut ska inse hur oerhört heterogen den stora gruppen arbetslösa faktiskt är. Det går inte längre att dra alla över en och samma kam eftersom snart sagt alla yrkeskategorier är representerade i den stora skaran av arbetssökande.

Jag har i olika artiklar skrivit en del om hur jag tycker arbetsförmedlingen fungerar så jag nöjer mig här med att referera till dem: Hur fungerar arbetsförmedlingen? och Undvik fällorna! samt Nutid - framtid.

Alldeles säkert finns det en majoritet av arbetsförmedlare ute i landet som har höga ambitioner om att serva arbetssökande på ett bra och humant sätt. Många av dem tror jag känner sig oerhört frustrerade av sin arbetssituation. Deras arbetsdagar styrs upp av ett detaljerat reglemente och med prestationskrav som säger att ett högt antal arbetssökande per dag ska klaras av. Många tror jag är förtvivlade över att de inte har några jobb att förmedla. I bästa fall kan förmedlaren ge några enstaka tips på annonser eller arbetsmarknadsutbildningar. Det kan inte heller vara särskilt stimulerande att känna kravet på att rapportera till a-kassorna när någon arbetssökande inte fullgjort sin skyldighet att söka jobb. Detta försämrar naturligtvis arbetsförmedlarens legitimitet hos de flesta arbetssökande.

Ovanstående hypoteser känner jag att jag vill undersöka och få testade och nedan kan du som läsare ta del av ett antal artikellänkar som belyser arbetsförmedlares yrkesroll och arbetsmiljö. I likhet med andra temaavsnitt på hemsidan kommer detta att byggas upp allt eftersom tiden går.

Utbildning, yrkesidentitet, löneläget, karriärmöjligheter

Utbildning
Det finns ingen särskild utbildning på högskolenivå som andra yrkesgrupper har, exempelvis socionomer, sjuksköterskor, syokonsulenter m.fl. Däremot får alla nyanställda gå en intern grundutbildning som är upp till ett år. Internutbildningen har utvecklats inom AMS ramar och är enhetlig för hela landet. Bland innehållet märks arbetsmarknadspolitikens utformning, arbetsmarknadsverkets organisation, yrkesspecifika kunskaper som rör AF:s verksamhet och metoder. Eftersom arbetsförmedlarna inte har en egen utbildningsväg på högskolenivå finns ingen forskning kring yrkesområdet. När det gäller metodutvecklingen i arbetet sker det dels på central AMS-nivå, men arbetsförmedlarna har också möjligheter att komma med idéer och experimentera.

Yrkesidentitet
Den interna grundutbildningen spelar en stor roll för yrkesgruppen. I utbildningen ingår även en längre praktikperiod ute på arbetsförmedlingskontoret. Den fungerar som en socialisation till yrket där de nyrekryterade lär sig yrkets grunder, de informella koderna och etiska principer. Yrket är väletablerat med en stark yrkesidentitet hos de verksamma utövarna.

Status
Arbetsförmedlaren befinner sig längst ner i beslutskedjan. Regelverk och metoder bestäms och utvecklas centralt av AMV och AMS och arbetsförmedlaren är den som ska genomföra jobbet och vara kontakten utåt om arbetssökande. Jobbet bör ses som ett serviceyrke med begränsade befogenheter och ansvar. Arbetsförmedlarens auktoritet bygger mer på internutbildning, regelverk och tvångsmöjligheter än på en för alla välrenommerad "egen" högskoleutbildning. Däremot krävs vid de flesta rekryteringar numera att kandidaterna ska ha en samhällsvetenskaplig högskoleutbildning. Karriärmöjligheter finns inom AMV:s värld. Tjänstemännen kan välja på att stanna kvar på kontoret och kanske specialutbilda sig inom något område eller flytta på sig till externa enheter som exempelvis länsarbetsnämnden, Samhall, Lernia. Några kanske siktar mot AMS eller till det centrala Arbetsmarknadsverket.

Löneläget
Nära förknippat med status är den lön som arbetet betingar. Löneläget har alltid varit lågt för arbetsförmedlare. Historiskt sett har man legat lägre än exempelvis utredare vid försäkringskassor, socialassistenter, kuratorer, syokonsulenter m.fl. Trots den relativt sett låga lönen har yrket alltid varit populärt om man ser till antalet sökande och antalet år i yrket.

Påfrestningar
Kontrollfunktionen innebär en viss maktställning gentemot de sökande och deras arbetslöshetsersättning. Arbetsförmedlarna kan därför hamna i svåra situationer med personer som befinner sig i tillstånd av förtvivlan och psyksik press. Hot och våldstillbud kan därför förekomma. Enligt en AMS-undersökning av arbetsmiljön har antalet stresskador och hot- och våldstillbud flerdubblats mellan 1997 och 2000. En av orsakerna kan vara de ökade kraven på arbetslösa och de tätare kontakterna mellan arbetssökande och arbetsförmedlare som aktivitetsgarantin innebär kan förklara en del av ökningen. Arbetsförmedlarna blir även med jämna mellanrum ifrågasatta och kritiserade av media vilket måste ses som en negativ del av arbetet.

Ur C-uppsatsen Arbetsförmedlare - en undersökning av ett yrke i förändring,
Lunds Universitet, Sociologiska Institutionen 2001.

En artikel om hur man som arbetssökande kan förhålla sig till arbetsförmedlaren

Egen artikel 2005-10-13

 
Tillbaka