Tillbaka

Handledning för dig som vill coacha dig själv

Är du en påverkare av din situation eller har du släppt ansvaret?
Det är aldrig för sent att ge upp!
Det är aldrig för sent att ta nya tag och tänka ut något nytt!
Smaka på skillnaden när du uttalar meningarna. Vilka ger de bästa signalerna?

Ur det hoppfulla innanförskapets bok

 

….. eller "som man säger i branschen", självcoaching kan vara ett hjälpmedel för att förbättra sin framtidstro.

Intresserad av att läsa mer om coaching av och för arbetslösa? Klicka då på denna länk.

Introduktion

"Vi behöver alla bli vår egen mentala coach, vår egen vägledare som är precis som en omtänksam förälder som alltid kan och vill ställa upp. Att kunna lita på sig själv när saker och ting blir svåra är avgörande för utvecklingen av livskraft, livsmod och lust, något som vi ju alla behöver".

"Framtiden är viktig. Vi investerar i den i nutiden. Det är i framtiden vi ofta får glädje av investeringen. Det är i framtiden vi ska tillbringa resten av livet. Vår framtid kommer helt av sig själv, men det gör varken vår utveckling eller våra framsteg. Det är i framtiden vi upplever resultatet av det som vi beslutar och gör i dag. Det är ofta konsekvenserna av det vi gör i nuet som vi konfronteras med i framtiden".

Ur boken Kognitiv coaching, Irene Henriette Oestrich, Liber förlag, Stockholm 2007

Vilka tankar har jag om mig själv och min situation?

Nu är det inte alla förunnat att veta vad man ska satsa på i framtiden? Ju längre tid man går arbetslös, desto svårare kan det vara. Man kommer inte riktig ihåg vad man var bra på i sitt gamla arbete eller vilka personliga egenskaper man varit nöjd med i största allmänhet. Luckan i meritförteckningen blir större och större och det blir svårt att få ett jobb både inom sin gamla bransch och utanför.

En vanlig tanke kan bli:

- Jag kan ju ingenting längre, så hur ska jag kunna fundera på vad jag vill satsa på? Jag har ingen aning faktiskt. I ett sådant läge kan risken vara stor att man drabbas av handlingsförlamning.


Det kan även vara bra att ställa några kraftfulla livstilsfrågor när man coachar sig själv.

- Om jag inte tycker om och respekterar mig själv - vem kommer då att göra det?

- Har jag tillräckligt med utmaningar i mitt liv för att förbli "levande"?

- När kommer jag någonsin att ha mer tid än den jag har just nu?

- Vad skulle jag göra om jag visste att jag inte kunde misslyckas?

- När var senaste gången jag gjorde något för första gången?

- Hur skulle jag tänka om jag inte lärt mig hur jag ska tänka?

- Gör jag nya misstag eller är det en upprepning av gamla?

- Vilka är de/det som styr mitt liv i så stor utsträckning?

- Om jag tycker att vardagen är tuff - vad jämför jag då med?

- Känner jag igen lyckan om jag skulle träffa på den?

- Styrs min vardag av reaktion, aktion eller proaktion?

- Törs jag ta reda på hur modig jag egentligen är?

- Har jag börjat idag med det jag vill bli imorgon?

- Låter jag gårdagen äta upp en del av dagen?

- Vad är min speciella uppgift i livet?

- Är inte varje slut en början?


Saxat från boken Coaching med Mental Träning av Lars-Eric Uneståhl, Gregor Schill 2012


Startpunkten för din coaching

När du sitter på din kammare och funderar och tänker på hur du ska komma ut ur din arbetslöshet och finna en ny väg för den närmaste framtiden, är det viktigt att ställa aktiva frågor till dig själv:

- Är jag på väg att fatta ett beslut enbart för att undvika något obehagligt eller lösa ett problem?

- Funderar jag istället på att göra ett vägval som jag är klart intresserad av och känner lust för?

- Sätter jag upp mål enbart för att undvika obehag eller sanktioner från arbetsförmedling eller a-kassa.

- Är det så att jag kanske känner motstånd till att söka jobb och ta kontakt med arbetsgivare?

Tiden bara går och går och du kommer inte fram till någon lösning. Då är det sannolikt läge för dig att börja fundera på nya vägar med förhoppning att du kan få en mer positiv förstärkning i ditt jobbsökande.

- Funderar jag på en lösning som jag känner för, antingen om det gäller olika alternativ av arbete eller studier? Då kan coachingprocessen bli både fruktbar och mindre tidskrävande.

- Vad vill jag med min framtid och hur ska jag nå fram till mitt mål? Vilket jobb vill jag hitta?

- Vad kan jag tillföra i det jobbet? Vilka är mina styrkor och färdigheter?

- Är jag rädd för att prova på något nytt och vilka är i sådana fall hindren?

Det är frågornas frågor för varje person, antingen om man ska coacha sig själv eller få en samtalspartner att bolla tankar och idéer med.

 

Hitta din motivation - Ur boken Drivkraft av Daniel H. Pink, 2009

Ta initiativ

Många väntar tålmodigt på att motivationen plötsligt ska dyka upp från ingenstans, men så fungerar det tyvärr inte. Istället är det tvärtom, dina resultat och framsteg skapar motivation. Ta ett första steg i den riktning du vill gå så kommer du inte bara närmare ditt mål utan ökar också motivationen att fortsätta.


Börja processen med att identifiera och bearbeta eventuella inre hinder

Självkritiska tankar

Har man upplevt många bakslag - eller tolkat dem så, är risken stor att de negativa minnesbilderna tillåts dominera tankevärlden. De sätter då gränser för vilka (lågt ställda) förhoppningar om framtiden vi vågar ha. Vad vi förväntar oss av framtiden hänger alltså samman dels med våra tidigare erfarenheter, dels med summan av dessa. Vare sig vi har summerat rätt eller fel! Tolkningar är ju tolkningar, och sällan sanningar.

Kanske har du egentligen varit en vinnare i en viss situation. Men någon annan satte reglerna den gången, någon som kanske inte visste bättre. Enligt denne var du istället en förlorare. I värsta fall lagras det minnet som ett misslyckande för dig själv, inte som ett minne av konstigt uppgjorda regler. Bilden måste då bli omvärderad och kritiserad.

Nedan följer typiska exempel på negativa tankar som kan vara inne och störa en persons vardag.

Negativa förväntningar - Jag kommer aldrig att lyckas!

och fullt av "borden"

- Jag borde verkligen ha tänkt på detta. Jag borde söka mer jobb än vad jag gör och arbetsförmedlingen ligger ju på! Jag borde gå den där kursen och jag borde göra som mina föräldrar alltid har sagt!

En självkritisk skiva som har hakat upp sig och spelas om och om igen i vårt inre och sänker självkänslan.

- Jag är värdelös och jag klarar knappt att skriva en ansökan längre!

Ständig jämförelse med andra där resultatet är givet negativt

- Pelle är duktig, men själv klarar jag ingenting. - Som vanligt är det många som söker samma jobb och de andra är säkert mer meriterade och kunniga än vad jag är.

Perfektionistkrav som är omöjliga att leva upp till.

- Om jag inte kan göra jobbet perfekt är det ingen idé att försöka! - Om jag inte kan svara perfekt på alla frågor under anställningsintervjun är det ingen idé att åka dit.

Katastroftänkande, där vardagliga händelser upplevs som katastrofer. Det minsta misstaget kan få mig att tänka:

- Jag är värdelös som misslyckades med en så enkel sak. - Jag kommer aldrig att få något nytt jobb.

 

Vill du få en del tips på hur du kan bryta eller åtminstone luckra upp negativa tankar?

Kontakta mig på mail: klas.hagglund@comhem.se

En försmak

Exempel anställningsintervjuer:

Vad tänker du om anställningsintervjuer? Vad känner du? Vad passerar genom huvudet på dig? Vilka bilder dyker upp? Vad kommer att hända? Viktigt är att följa upp ledtrådar, spår och tankar till slutet av kedjan. Kan du försöka göra en personlig värdering av dina problem och svaren du ger dig själv på frågorna? Hur övertygad är du om att det du verkligen känner är sant på en skala 0 - 100 procent?

Känslor styr ofta de negativa tankarna och därför kan det vara bra att vara medveten om vilka som är aktiva i sammanhanget.

 

När du har börjat jobba med dina självkritiska tankar eller åtminstone identifierat dem

Hur ska jag förbättra den så viktiga självkänslan?

Att bibehålla en god självkänsla efter en lång tid av arbetslöshet kan vara svårt för många. Risken är stor att man sedan länge nedvärderar sina personliga egenskaper och allt det man egentligen kan och är duktig på. Självkänsla handlar om medvetenhet om den egna personlighetens värde. Det vill säga mitt eget värde i mina egna ögon eller hur det faktiskt känns att vara jag. Blir man arbetslös är det viktigt att med jämna mellanrum bekräfta sig själv för att ha kvar en hyfsat god självkänsla.

En kort övning

Skriv minst tre bra saker om dig själv varje dag.

Detta är den viktigaste uppgiften i övningen och för många också den svåraste. Det är inte lätt för en otränad att börja skriva bra saker om sig själv. Räkna upp saker som är bra just för dig och ingen annan. Beröm dig själv, det gör ingenting. Försök sätta etikett på dina punkter. Några exempel:

  • Idag var jag modig när jag äntligen sa vad jag kände.
  • Idag ställde jag upp bra för min kamrat när han behövde hjälp.
  • Är du förälder så räkna upp bra saker som du gör för dina barn. Fokusera inte bara på de jobbiga stunderna eller tänk på hur andra föräldrar lyckas vid de tillfällena.
  • Vad bra att jag inte tog åt mig personligen när Per som vanligt var sarkastisk.
  • Vad skönt att jag bad Rolf om ursäkt för det som hände förra veckan. Bättre sent än aldrig!
  • Jag är en bra lyssnare och kamrat och det har jag ju faktiskt fått höra många gånger.
  • Tänk idag har jag sökt tre jobb och skrivit väldigt bra personliga brev.

Säkert har du andra exempel som du kan fylla på listan med. Tränar du på detta så kan negativa tankar få konkurrens av lite mer ljusa tankar, vem vet?

 

Vill du ha tips på fler bra övningar på hur du kan förbättra självkänslan?

Kontakta mig på mail: klas.hagglund@comhem.se

 

Mental träning

I vilka situationer fungerar jag bra?

Ett sätt att få kontakt med vad man blir upplyft av är att tänka tillbaka på en situation eller händelse då du njöt till fullo! En händelse när tiden kanske stannade, när du kände dig stark och fri eller skrattade så du kiknade, eller en situation där din prestation var på topp! En händelse du aldrig kommer att glömma. Beskriv den situationen! Vad gjorde du? Vad upplevde du? Hur kände du dig? Vad var det du gjorde som bidrog till att denna händelse blev så lyckad? Vilka egenskaper och resurser hos dig själv använde du? Vad kan du lära dig av detta? Kan du överföra dessa känslor, tankar och egenskaper i din vardag idag? På vilket sätt? Vad behöver du fokusera på och vad behöver du prioritera?

Försök att tänka tillbaka på tidigare tillfällen när du lyckats. Ta fram några exempel på tidigare framgångar när du känt stolthet och fått en kick för självförtroendet. Skriv ned dessa exempel. Skriv nu ned de egenskaper och resurser du använde för att lyckas med detta. I dessa situationer fick du växa och känna din riktiga potential! Vilka av dessa styrkor, egenskaper och resurser kan du använda för att nå dina mål för framtiden? Finns det något av det du drömmer om att göra som du kan bestämma dig för att göra redan nu? I sådana fall vad, när och hur?

Några tänkvärda ord

Jag funderar på hur mitt liv skulle se ut:

Om jag hade modet att vara tydligare i min kommunikation med andra människor.

Om jag var villig att acceptera och förlåta mig själv för mina tidigare misstag. Om jag visade lite mer medkänsla med mig själv.

Om jag kunde känna och tänka om mig själv på samma sätt som jag gör inför en god vän.

Då skulle min självkänsla öka!

Och då kanske det blir så bra att man lyfter.......


©Foto: Håkan Persson, Åse film och videoproduktion 2010

 

En kort övning

Vilka människor inspirerar dig, dåtid och/eller i nutid?

Kan vara en känd person, en släkting eller en kompis. Fundera på hens egenskaper och styrkor. Har du kanske liknande uppsättning, men som du kanske inte tänker på att du har? Fundera sedan på hur dina styrkor kommer till användning i jobbsammanhang och på fritid.

Skriv ner på papper, ange datum och plocka fram dokumentet vid lämpliga tillfällen.

Nu kan coachingprocessen utvecklas i positiv riktning

Hitta fram till dina värderingar

När du ska börja fundera på din framtid för att så småningom fatta ett viktigt beslut är det viktigt att du kommer i kontakt med vad det är som styr dig och vilka drivkrafter du har.

Ditt mål ska vara värt något och måste därför stämma överens med dina värderingar. Det är dina värderingar som håller modet uppe om det ibland känns tungt när du trampar mot ditt mål. Värderingar är det som är viktigt för dig. De är i centrum av vad du är. Värderingar är sinnestillsånd och principer för ditt handlande, till exempel kärlek, ärlighet, glädje, hälsa, respekt, frihet, lojalitet, integritet, trygghet och vänskap. Du värderar dessa egenskaper i andra och du värderar dem hos dig själv.

Alla har inte klart för sig de värderingar som styr deras liv, men många har naturligtvis det, om inte annat på ett lite obestämt vis. När dina värderingar uppfylls trivs du och mår bra. Det i sin tur är grunden för att du ska trivas och få ut maximalt av ditt arbete. Det är bra för dig och för din framtida chef att du vet vad som är viktigt för dig, vilka värderingar du behöver tillfredsställa för att må bra.

Hitta de kärnvärderingar som har skapat dina olika mål genom att fråga:

- Vad ger detta mig?, till dess du når fram till dem.

Alla mål skapas utifrån värderingar. Varenda sak vi vill ha i den materiella världen är ett uttryck för en värdering vi vill uppfylla. En av de saker som kan stoppa dig från att nå dina mål är att du inte respekterar dina värderingar under processen.

Generellt sett ökar motivationen när man coachar sig själv om man fokuserar på alla fördelar som finns med ett alternativ. Man kan bygga upp medvetna tankar om värdet, genom att ställa frågorna:

- Vilka fördelar får jag genom att satsa på det jobbet eller den utbildningen?

- Vilket värde ger det mig?

- Vilket värde ger det mig och andra?

Exempel:

Jag har alltid haft en inneboende drivkraft att hjälpa människor som har det svårt. Jag kanske ska sikta mot jobb inom vården eller psykiatrin? Då får jag jobba med något som jag är intresserad av. Jag får undersöka vilka alternativ som finns och vilken utbildning som krävs. Arbetsmarknaden har för det mesta varit ljus inom vården och då kanske jag slipper gå utan jobb när jag är färdig med utbildningen. Jag får då känna att jag gör en insats för andra människor och många av mina bekanta jobbar inom vården.

Fundera även på din yrkesidentitet. Alla yrken har sin identitet, vare sig man jobbat med praktiska arbetsuppgifter eller mer administrativt.

- Jag har alltid jobbat på kontor och det har jag vant mig med. Vad ska jag byta till?

Tänk efter, var det bara fördelar förknippade med ditt gamla jobb? Kan det till och med vara så att nackdelarna övervägde? Skriv ner plus och minus på ett papper och gör ett bokslut. Överväger fördelarna för dig, är det säkert läge att hålla fast vid yrkesidentiteten och söka vidare inom samma område.

Gäller motsatsen kanske du ska försöka att coacha dig själv mot ett nytt mål.

- Vad var det som styrde att du gjorde ditt yrkesval?

- Var det omgivningen som mer eller mindre bestämde åt dig?

- Var dina föräldrar drivande?

- Följde du i kompisars spår eller gjorde du ett eget aktivt val?

- Hade jag något drömyrke i yngre dagar?

- Kan det vara läge för mig att plocka fram den drömmen och utveckla den till en konstruktiv plan för framtiden?

Vad är viktigt för dig?

Vilka värderingar vill du ha uppfyllda när det gäller ditt arbete? Detta är jätteviktiga bitar att fundera kring när man funderar på sitt framtida val. Ägna därför mycket tid och engergi med funderingarna.

Vill du ha tips på en jättebra övning för att bli medveten om vilka värderingar som styr dig i arbetslivet?

Kontakta mig på mail: klas.hagglund@comhem.se

 

Kartlägg dig själv

Vad vill du med ditt fortsatta arbetsliv?

En del människor har god självkännedom och vet vad de vill med sitt fortsatta arbetsliv och vad de passar för. De vet vilken typ av jobb och inom vilken bransch de vill jobba vidare. Man kan också känna att man mer eller mindre är färdig med en del av vad man gjort tidigare och därför vara beredd på en omorientering, helt eller delvis. Många kan behöva hjälp med en sådan kartläggning men mycket kan man göra själv.

Ett bra sätt är att rita upp en väg över din tidigare yrkesbana. Börja från början och försök erinra dig hur du tänkte första gångerna när du funderade över framtida jobb. Rita upp din väg från det att du slutade skolan till dina första praktikplatser eller vikariat fram till längre anställningar och till det senaste arbetet. Har du haft många arbeten eller bara ett enda? Är du hårt specialiserad eller generalist, dvs att du har många kompetenser och ett brett kunnande? Vilka har varit dina viktigaste arbetsuppgifter? Även om du jobbade som chef, sekreterare, ingenjör eller specialist hade du säkert arbetsuppgifter som du hade som favoritsysslor. T.ex har du haft flera arbeten som chef. På vilket sätt har arbetena skiljt sig. Vad var positivt? Vad var negativt?

Ser du din egen röda tråd? Försök att se den som en tilltänkt arbetsgivare skulle se den. Försök hitta den eller de faktorer som påverkat dig i dina tidigare val av arbeten. Tänk efter vad som i övrigt har påverkat dina val. Var det ditt intresse eller hobby som styrde dig? Var du tvungen att ta första bästa jobb för din försörjning?

Ställ dig vid sidan av eller ovanför dig själv och blicka ner på de jobb du haft. Tänk igenom hur du kände dig när du jobbade där och vad som gjorde att du trivdes eller inte trivdes där. Vad var roligast? Var kände du att du gjorde en insats och med vem? Var arbetade du den där tiden när det var en lycka att gå till jobbet varje dag?

Efter att du gjort en "livslinje" över ditt arbetsliv så här långt, kan det vara dags att du blir lite konkretare genom att räkna upp dina egenskaper och färdigheter. Du kan exempelvis ställa upp starka och svaga sidor i en T-konto-uppställning. Plus-egenskaper på vänstra sidan och minus-egenskaper på den högra. Naturligtvis väljer du det sätt som känns bäst för dig. Huvudsaken är att uppställningen blir överskådlig.

Exempel:

Plus - Snäll, Uthållig, Stark vilja, Ordningsam, Empatisk

Minus - Velig, Envis, Ej flexibel, Känslig

Det kan som sagt vara svårt att inför sig själv lyfta fram egenskaper som beskriver hur man fungerar i arbetslivet. Är det nåt man hittar fram, så är det ofta negativa sidor av sig själv. Kör du fast så kan det vara bra att fråga de närmaste där hemma, särskilt barn kan ge snabba och uppriktiga svar. Säkert kommer de ihåg hur mamma eller pappa var när hon eller han trivdes på jobbet. Är du ensamstående kanske det finns någon kompis eller annan nära person som du kan "intervjua".

När du väl hittat fram de egenskaper som bäst beskriver dig är det bra att koppla ihop dem med tidigare jobb där du kommit bra till din rätt. Det är även angeläget att göra en analys av de anställningar där man inte trivts eller inte riktigt kommit till sin rätt. Ställ frågor till dig själv. Vad var det som gjorde att jag trivdes så bra med det och det jobbet? Vad var det som inte stämde för mig i jobbet som upphörde? Lista upp så många faktorer och orsaker som det bara går.

Om du kan hitta din egen röda tråd och se vad det är som driver dig i ditt arbete, vilka dina bästa egenskaper är och vad du ska undvika för att inte hamna i fel jobb, har du fått en bra bas att stå på. Ok det kan vara ett trögt jobb med att gno på och fundera på vad man gjort och inte gjort i sitt arbetsliv men tänk på att slutresultatet kan bli väldigt positivt. Antingen om man gör den här sortens självanalys på egen hand, eller att man blir "testad" av någon annan brukar det vara en rolig och stimulerande process. Se det som en present till dig själv, något som både är tankeväckande och viktigt för framtiden. Resultatet kan bli att du får en bra analys av dina överväganden du gjort beträffande tidigare arbeten och av de egenskaper och färdigheter som bäst beskriver dig.

Med lite tillbakablick och en ärlig syn på dig själv och vad du innerst inne vill göra, kan du få ett bra redskap inför kommande anställningsintervjuer och vägval till kommande arbeten. Efter kartläggningen kanske du kommer fram till något liknande som följer nedan:

- I jobbet mår jag bäst om jag får arbeta ensam med klart definierade arbetsuppgifter. Jag arbetar gärna tillsammans med andra, men det är viktigt att jag får ta ansvar för min del. Jag är bra på att analysera och dra slutsatser och jag kan formulera det bra i skrift. Däremot är jag inte lika bra på att driva frågor muntligt. Jag har inget behov av att lägga mig i och styra hur andra sköter sitt jobb, men jag blir frustrerad om deras insatser försenar min. Jag försöker så länge det går att sköta min del och blir irriterad om någon försöker utnyttja mig så att jag blir överbelastad. Rättvisa och att hålla ord är mycket viktigt för mig.

Kanske har du nu blivit klar med din självanalys och du är nöjd med resultatet. Det skadar aldrig att du med jämna mellanrum ägnar dig åt lite mental träning och kanske göra som en del idrottsmän gör:

- Slappna av och vila i dig själv en stund. Låt tankarna fara runt tills de försvinner en efter en. Koncentrera dig nu på den person som är du själv, som du ser dig och har kommit fram till. Föreställ dig att du är glad, lycklig, i balans och i harmoni med livet. Se dig själv i ditt nya arbete. Vad gör du på dagarna? Vem är du tillsammans med och vad ägnar ni kraft, energi och engagemang åt? Hur ser det ut runt omkring dig? Hur är ditt rum eller din arbetsplats? Fokusera dina tankar på hur trevligt det är, hur bra du trivs, vilket fantastiskt arbete du utför och hur nöjd du och andra är med vad du åstadkommer. Fantisera så länge och hur mycket du orkar kring denna idealbild och njut av vad din inre bildvärld ger dig för impulser. Gör du en sådan visualisering eller drömmer dig iväg med jämna mellanrum blir det ett uppfriskande botemedel mot förgörande negativa tankar.

Dina personliga egenskaper är otroligt viktiga. I många fall sätter arbetsgivaren faktiskt egenskaperna i första rummet när den bedömer en kandidat. Ett sätt för dig att ta fram en bild av dina positiva egenskaper är att titta på de arbetsuppgifter du utfört i tidigare jobb. Vilka speciella egenskaper krävdes för at utföra dem? Har du exempelvis jobbat som kundtjänstpersonal har du förmodligen egenskaper som stresstålighet, servicekänsla, ordningssinne och flexibilitet.

Många har svårt att framhålla sig själva genom att sätta positiva etiketter av olika slag. Vi är rädda för att låta skrytsamma. Ett mycket bra sätt att lyfta fram sina positiva sidor på, är att göra det indirekt. Istället för att säga att du är flitig, berättar du på vilket sätt du är flitig. Du kanske studerade på kvällarna efter jobbet, kanske tog du på dig arbetsuppgifter utöver dina ordinarie, jobbade mycket övertid osv.

Det är tre fördelar med att beskriva sig själv genom att konkretisera hur man är flitig:

För det första blir det mer övertygande för arbetsgivaren när han själv drar slutsatsen.

För det andra är det bäst att du lyfter fram vad du faktiskt gjort än att tala om vem du är. En arbetsgivare kan ju aldrig veta vad du lägger i ordet "flitig".

Slutligen framstår du inte som skrytsam när du ärligt berättar vad du gjort.

Om du får svårt att välja väg

Att känna ambivalens mellan två till synes likvärdiga alternativ är inget ovanligt läge för den som ska fatta ett beslut. Detta gäller även för en arbetslös person. Fördelar och nackdelar verkar ta ut varandra och beslutet blir därför svårt att fatta. Känner man dessutom ängslan inför en förändring så kan osäkerheten öka. Funderar du som arbetslös på att göra en kursändring i ditt jobbsökande eller står du i valet och kvalet inför att satsa på en utbildning? Du kanske inte får något jobb inom ditt vanliga yrkesområde och får tips om att du kan söka jobb inom andra områden. Du kanske funderar på att omskola dig? Här kommer några tips när du sitter på din kammare och coachar dig själv.

  • Skriv upp för- och nackdelar med nuläget, det vill säga att fortsätta med att söka jobb inom ditt vanliga yrkesområde. Stödfråga: Hur länge till klarar jag att gå bom i mitt ansökningsarbete?

Om du bestämmer dig för att söka helt andra jobb eller satsa på en utbildning:

  • Varför vill jag detta?
  • Vad ser jag för vinster med denna förändring?
  • Vad ser jag för fördelar med att jobba med förändringen?
  • Hur kommer jag att må om jag gör detta?
  • Hur kommer jag att uppleva mig själv om jag når fram till mål?
  • Skulle det göra mig lyckligare?
  • Skulle jag vinna på att göra detta?

Skriv ner dina svar och gör en analys av för- och nackdelarna med dina alternativ.

Fällor du kan fastna i när du ska genomföra en förändring

  • Du börjar förändra dig för att omgivningen vill det, inte du själv.
  • Du väntar på "inspiration" och det "rätta" tillfället.
  • Du tror att du alltid behöver lugn och ro för att kunna genomföra förändringen.
  • Allt måste ha fallit på plats innan du kan börja göra något.
  • Du underskattar värdet av de små stegen och de små förändringarna.
  • Du tolkar din ambivalens som ett tecken på att du egentligen inte vill genomföra förändringen.

När du är på väg att "gå i mål"

Om jag slutligen har kommit fram till ett vägval som jag brinner för eller känner att jag har en positiv framtid med, är det en fördel att skriva ner tankarna på papper. Vänta inte med detta. Då är risken stor att projektet annars blir kvar på tankestadiet. Ett mål ska uttryckas i positiva termer. Det ska säga vad jag vill, inte vad jag inte vill eller vad jag vill undvika.

Exempel: - Om ett halvår ska jag ha ett arbete. Det får inte lyda: - Under det närmaste halvåret ska jag inte ligga på latsidan med att söka jobb.

Målet ska vara specifikt. Det gäller att specificera målet om det går. För att knyta an till ovanstående exempel kan du skriva:

- Om ett halvår ska jag ha ett arbete som jag är utbildad för, gärna ekonom vid ett större företag. Gäller det ett abstrakt mål som - Jag vill ha mer självförtroende, bör du inte specificera resultatet. Däremot vad du vill se, höra och känna, som då kan bli de bevis som gör att du vet att du har nått ditt mål.

En sak som alltid ska vara specificerad är tidsskalan:

Hur lång tid tar det att nå det här målet. Nyckelfrågor är: - Vad, exakt, vill jag ha? Kan jag beskriva det ytterligare?

Glöm inte delmålen

När du har ritat ner ditt eller dina huvudmål är det bra om du också börjar skissa på delmål som blir något av hållpunkter för dig på väg mot slutdestinationen.

Exempel huvudmål:

- Om senast två år framåt från nu har jag hittat ett nytt jobb.

Delmål:

- Senast om nio månader ska jag ha skummat av arbetsmarknaden så pass väl att jag fått en bild av mina möjligheter att få ett arbete inom mitt yrkesområde.

- Om senast 12 månader ska jag börja fundera på om jag behöver byta yrkesområde.

- Om senast 18 månader ska jag ha gjort minst en praktik inom ett eventuellt nytt yrkesområde.

Analys av ditt mål

För att undersöka värdet av mitt mål kan jag fundera över hur lösningen påverkar tankar och känslor. Jag undersöker vilka känslor en god lösning ger upphov till och vilka tankar om framtiden den ger. Jag jämför med hur situationen ser ut just nu eller hur jag kände i mitt gamla jobb och skriver ner de skillnader som föreligger.

Processen med de nya lösningarna avslutas med att jag mäter hur stor chansen är att jag kommer att använda den nya lösningen. Jag ställer frågan:

- Hur övertygad är jag om att jag kommer att genomföra det? Om övertygelsen ligger under 50 procent måste jag antingen arbeta mer med motivationen eller med enklare mål.

Om jag har svårt att bestämma mig för ett vägval:

- Vem tror jag kan komma med en god idé till lösning?

- Vem tror jag kan komma med ett gott förslag?

- Hur ska jag söka information och kunskaper och vilka förslag ska jag acceptera?

- Vad tror jag en annan person kommer att ge mig för råd?

Ambivalenskorset

För dig som sökt jobb länge och väl och som funderat fram och tillbaka på att göra en förändring i ditt arbete.
Här får du möjlighet att testa ett verktyg som kan hjälpa dig att ta nästa steg på din jobbsökarväg.

Avslutande ord

Alla som funderar på sin framtid, antingen om man ska fortsätta i samma spår eller byta inriktning, vet att det kan ta sin tid att komma fram till ett konstruktivt beslut. Man ska därför vara beredd på att frågorna får ta den tid de kräver och att hålla sina sinnen och porer öppna för nya tankar och råd. Antingen om de kommer från dig själv eller från någon annan resursperson.

Glöm inte bort dina egna känslor och värderingar när du sätter upp ett mål. Om någon annan säger åt dig vad som är bra för dig och vad du ska göra, kom ihåg att du själv måste ställa upp på och känna för lösningen.

Eller som Fredric Härén, författare och föreläsare framhöll i programmet Sommar 2008-06-25:

"Gör det du tror på.....tro på det du gör"

"Låt ingen tala om för dig vad du ska jobba med. Lyssna på din inre röst. Lev inte någon annans liv. Ha modet att följa ditt hjärta och din intuition"

"Hittar du inte drömjobbet, ska du försöka skapa det".


Lycka till!

 

Intresserad av att läsa mer om coaching av och för arbetslösa? Klicka då på denna länk.

 

Littteratur:

Förändra ditt liv, Liria Ortiz, Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm 2008

Kognitiv coaching, Irene Henriette Oestrich, Liber förlag, Stockholm 2007

Uppsagd av Monica och Bengt Axén, Kompetensförlag, Stockholm 1992

Bli en vinnare - med kognitiv coaching, Eva Rusz, Bokförlaget Prisma, Stockholm 2007

Coaching med NLP - Handbok i att coacha sig själv och andra, Joseph O´Connor & Andrea Lages - Veje International AB, 2004

Träna mentalt och förbättra ditt liv, Bosse Angelöw, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 2005, tredje utgåvan

Självkänsla Nu av Mia Törnblom, Bokförlaget Forum, Stockholm 2005

 

Text © Klas Hägglund, 2008.

Det är inte tillåtet att utan tillstånd använda material från denna sida för kommersiellt bruk eller i undervisningssyfte.

Vill du som coach eller konsult använda material från sidan, kontaktar du mig på mail:

klas.hagglund@comhem.se

 
 
Tillbaka